Polishunden Arro

Följ Polishunden Arros liv o leverne tillsammans med dennes något förvirrade och impulsive Husse. Efter att ha haft en polishund som ordnat allt själv så har Arros Husse nu fått en arvtagare med något mindre snutsinnen, men desto mer egna initiativ. Och då både på gott och ont...

UTNYTTJAD??

Kategori: Allmänt

Träningsdag för hundarna och Husse nästan först på plats bland instruktörerna för att klarlägga att Arro till och från är en pajas vad gäller skogsspår. Senast blev vi ju nästan omkörda av en snigelfamilj när vi spårade ett entimmars gammalt skogsspår och detta poängterade ju Husse upprört vid ankomsten hos instruktörerna....
 
Genast fick Husse respons av en av dom ansvariga för utbildningen. Denne gick genast ut ett spår och medans vi väntade på att det skulle gå lite tid så körde laktritstrollet och jag lite saksök. Det tyckte vargen var kul så stämningen var lite på topp när det var vår tur att börja spåra... Nu hade det gått en och en halv timme, terrängen var besvärlig och så även den nästan tropiska värmen...
 
Hade ju inga förhoppningar alls på att ens få ett upptag under spårsöket, men jag borde ha vetat bättre... Arro tog direkt upp ett spår och sen blev det väl åka utav. Terrängen var allt annat än njutbar eftersom spårläggaren verkligen ämnade kolla den falskes motivation och uthållighet och därför lagt spåret bland bråte, högt gräs, nedfallna träd och någon jävla form av rullstensås... När jag trodde eländet var över så vek spåret ut på grus... En och en halv timmes gammalt spår och geten fortsätter som inget hänt innan han ånyo viker ut på en äng...
 
Åkte från utbildningsplatsen om än ännu mer förvirrad än när jag först kom dit... Den jäveln vet... Han vet när jag gnäller på honom... Då visar han upp sig från sin bästa sida så att hans förmyndare får stå där och försöka förklara att "detta spår" minsann var mer än okay... Fan ta honom....
 
Han fortsatte med samma tema idag när han skulle spåra ut ett grässpår förlagt på en yta där det rör sig en massa folk. Inte nog med detta så spöregnade det hela tiden och när det så var dags att köra igång så hade nog spåret legat en 30 minuter i monsunregnet... Meddelade spårläggaren att "min hund inte var någon spårkanon" och att vi nog inte skulle ha för höga förhoppningar på ett lyckat slut... Fel!!! Vargen spårade bra som fan... Uppstart på gräs och sedan ut på en grusväg där han spårade jämnsides med en spankulerande student på väg till sin lektion.... Han brottade sig förbi studenten och vek ut över fältet där ett flertal joggare korsat spåret... 
 
Arro var fantastisk. Nogrann, tempostark och ja... alldeles underbar... När så slutföremålet var anträffat - en fotboll - så var nog fan jag den som var gladast.... 
 
Under all glädje så kom ju Husse även på att han var den som skulle utsättas för saker denna dag. Nu var det dagen då Husse äntligen skulle ta sin fästingspruta... När Husse stod där i receptionen så var det pappersarbete värre än om vi hade hanterat ett mordfall som skulle fyllas i innan det var dags för den lilla sprutan.... Vet inte om jag skrev över både villa, bilar och bankonton men inkallad till doktorn blev jag till slut i alla fall...
 
Den lilla damen hälsade mig välkommen med ett handslag lika fast som en gammal dopad öststatsidrottare. Kände mig ägd redan när jag blev hänvisad in i undersökningsrummet, men förlitade mig på att hon hade respekt för ordningsmaktens representant och om inte annat för mina vapen... Kvinnan ombad mig ta av polisskjortan vilket jag gjorde. Förstod ju att den var rätt rejält ivägen då man tar sprutan i överarmen. Här fanns dock en annan plan... Husse ombads även ta av t-shirten trots att den var tight och knappt nådde över axlarna... Förklaringen var att det fanns en risk att den skulle falla ned över sprutan och på så sätt förstöra genomförandet...
 
Tog av mig t-shirten och hörde då östtyskan uppskattande uttala: "Oj-du var vältränad!".
 
Fantasin skenade ju iväg rejält här kan jag säga. Vaccinet blev till att vara något sövande och jag såg mig själv ligga i fosterställning på golvet med tummen i mun. Hoppades på att det onda snart skulle vara över och att doktorn inte skulle utnyttja mig allt för brutalt... När så "våldtäktsserumet" var insprutat frågade jag snabbt om jag fick klä på mig. Det fick jag inte - utan fick vänta medans hon fyllde i journalerna. Kände mig maktlös och utlämnad och när jag äntligen fick klä på mig och lämna så kom verkligheten ifatt den smått psykotiske hundföraren...
 
Ännu en gång hade fantasin kraftigt skenat iväg... Förra nattpasset såg jag ju dvärgelefanter vid vägkanten och en blonderad jätte (som var en lastbilskran). Nu hade jag vänt en helt vanlig vaccination till att bli ett försök till att utnyttja en pytteliten hundförare.... Tror allvarligt att jag saknar någon form av verklighetsuppfattning... Vad månne hända i morgon??? Huwwaaa!!!
 
Må gott!

SLITEN HELGJOBBARE

Kategori:

NÅGON FLYGER HELIKOPTER!

Kategori:

VARFÖR GÖR HAN SÅ MOT MIG...

Kategori: Allmänt

ÖNSKAN
Husse får ett samtal från forskningscentret gällande den specialbeställda tjänstehund som han skickat önskelista om att få. Alla nödvändiga moment gällande tjänstbarhetsproven skall redan vara inprogrammerade och så även önskvärda tillbehör såsom turbomotor, huggtänder och en spårfunktion med uppdaterad "ej tappa spår app". Här finns även tillbehörsval såsom av/på knapp i fall man önskar lite lugn och ro samt möjligheten till att själv välja huruvida androidhunden skall behöva rastas eller inte... På mattis begäran så skall prototypen komma i antifälla hår modell.
 
Hmmm... Nu föll det ju inte ut riktigt sådär utan plötsligt var han ju bara här - vår kära vän Arro... Han är ju så otroligt mysig, men det vet i tusan om han är programmerad för busjakt och hjältedåd. Näe! Han är nog mer kalibrerad för att provligga soffor, bli kliad och tigga mat... Har ju ändock köpt det faktum att vi är ett team, men han ger mig fan nya gråa hår varje dag... Istället för en lite tuff, mörk och tät tredagars skäggstubb så ser det ut som fåglarna valt att sitta på Husses magra haka - då med målet att lägga fågelbajs och på så sätt döda hälften av dom förväntade mörka stråna... Arro gör istället så att några hår är mörka, några är saknade och för varje dag blir fler och fler askgråa och döda...
 
Vi har ju gjort två dagpass nu i helgen och mycket av dessa gick till hundträning. Spårupptag på hårt underlag gick galant, lydnaden gick galant och så även saksöket. Då återstod ju bara det ack så enkla skogsspåret som legat och vilat lite i mysig terräng och då i drygt en timme. Inte fan klarade Lakritstrollet det... Han tappade spåret flera gånger, hittade inte tillbaka utan hjälp och när han väl var i spårkärnan så var tempot lika högt som om han vandrade mot sin egen arkibusering... Kände en viss frustration när en snigel höll jämna steg med oss men den vek av österut när jag tydligt visade att nästa steg med min känga skulle träffa bostadshuset om inte tävlingen upphörde...
 
Under det att skäggstubben blev gråare och gråare så ville plötsligt polisradion att Husse med sin antispårhund skulle åka och reda upp en historia där en man sprungit från en villa... Ärendet var typ 40 minuter gammalt när vi kom dit och under stora delar av den tiden hade det även regnat så gissa hur stora mina förhoppningar var när vi med rykande bromsar sladdade in på brottsplatsen???
 
Arro är ju dock en överraskningarnas hund och plötsligt tog den falske upp ett spår... Spåret gick på grusvägar, asfaltsgator, tomter, små skogshöjder innan vi kom fram till en villa till. Här var Arro intensiv och jag fick känslan att vi var rätt nära den vi spårade... Arro valde att lämna tomten och spåra vidare ned mot ett vändplan och ett större garage... Här blev det strul...
 
Frågde min vän om möjligheten till att söka vidare och då drog han iväg bakom garaget och rakt ut i skogen. När vi kommit ett par hundra meter ut där så skriks det över radion att gärningsmannen är gripen. Det visar sig att han gripits mitt över den tomt där jag och Arro kommit ut så då blev jag ju ändå lite glad. Frågade den misstänkte om han varit ute i skogen en vända innan han kom tillbaka, men si det hade han inte... Men va fan Arro!!!!
 
Det var ju ingen tvekan om att du spårat åt rätt håll och rätt snubbe. Varför hittar du då på ett eget spår rakt ut i vildmarken??? Vet ju att jag inte kan få ett svar varvid effekten av utebliven fakta gör att jag nästan hör hur dom gråa håren på hakan poppar ut i samma takt som finnar på en tonårig kille... Väljer ändå att se det positiva i att vi spårade åt rätt håll, men vi hade verkligen behövt ett riktigt bra spårslut där jag kunde berömma och klappa Arro över den lyckade triumfen...
 
Men va fan! Vi gör ju inte bara kalkonjobb och misslyckade ingripanden. Vi gör ju även roliga saker. I går till exempel så var vädret strålande. Man önskade biträde av polishund ute på en skärgårdsö och uppdraget att agera hjälte gick till Arro och hans Husse. Inte blev det sämre av att vi fick förmånen att åka polishelikopter. Underbar resa över vackra Stora Staden och vidare ut över skärgården. Väl på ön så var den försvunne tillbaka, men det gjorde ju inte attraktionen och nyfikenheten av polishelikopter och polishundar mindre för det... Vänliga bybor från ön såg det som att "när du får oväntat besök" och krävde nästan att få bjuda det statliga materialet på kaffe och bulle. 
 
Ingen inbjuden tackade nej till detta fina erbjudande varvid vi intog en fika på en solig altan - mitt ute i skärgården - för att sedan åka helikopter hem igen... Tänk om alla dagar var så här... 
 
Må gott!
 
 
 

FRIDAG=TRÄNING

Kategori:

Även på sina lediga dagar krävs det träning för att underhålla o utveckla Arros färdighetet i att vara duktig polishund.

Idag kör vi lite saksök med mindre föremål o då bland annat:

Tuggat tuggumi, nål för anslagstavla, litet suddigummi och häftklammer.

Självklart fikade vi upp oss innan Arro även fick träna lite spårupptag. :)

SER HAN FRISK UT?

Kategori:

Arro fångad på bild när han avslappnad ligger utslagen i soffan. Ser inte helt ofarlig ut va?

LURAD AV ÖGAT...

Kategori: Allmänt

Då var det andra nattpasset avklarat efter den så trevliga veckosemestern. Första passet var intensivt och med ett antal gripna och kontrollerade filurer. Båttjuv till finkan, inbrottstjuv till cellen bredvid båttjuven och misstänkt våldtäktsman friad på plats efter att ett kärleksmissförstånd reddes ut på plats.... Husse alltså mycket laddad inför pass nummer två, men fortfarande besviken och konfunderad på varför polisfordonet uppförde sig så illa i samband med rallykörning...
 
Anlände till polisgaraget och gick och småblängde på mitt så kära moderskepp. Kom att tänka på att för typ 20 år sen, när Husse gick polisskolan, så var det ju ett jävla tjafs från instruktörerna om att man skall göra "åtgärder före körning". Typ kolla olja, lysen däck och annat blaj innan man fick åka ut och jaga tjuvar... Så fort skolböckerna lagts i arkivet över utläst material och Husse sprintat ut från högskolan så var ju detta lika bortglömt som minnena från det att man gick i blöja... 
 
Bestämde mig ändå för att ta ett varv runt min gamla kompis istället för att direkt kasta mig ut för att rädda världen. Upptäckte väl rätt snabbt att ett antal av däcken, typ 3, verkade sakna en ansenlig mängd luft. Det fjärde rådde det inga tvivel om att det var lufttomt eftersom det såg ut som ett lågprofildäck trots att det i vanliga fall mest liknar ett lastbilsdäck...
 
Det skulle ju kunna förklara varför bilen hela tiden vobblade igår och då även känslan av att vara sjösjuk under utryckning... En snabb koll med luftmätaren visade att det inte var så himla tokigt - det saknades bara 2.5 kg luft... av dom tre som det skall vara.... Tog evigheter att fylla på men sen jävlar var moderskeppet tillbaka i gammal god form... Ska nog skärpa mig lite och i alla fall kolla utrustningen var 10 år...
 
Detta nattpass var dock som hämtat ur en sagobok. En bok utan ondska där alla var pårökta av någon kramgo drog - där alla var vänner och inget hemskt kunde hända.... Höll på att somna vid ratten redan vid 12 slaget på natten och då var det ändå en ansenlig del av natten kvar.... 
 
När allt bara är glass och ballonger så blir ju ögat lätt lite tröttare än vanligt och så även nu... När Husses öga blir lite lite trött så börjar ögat även spela honom små små spratt. Björkstubbar blev till små små hundar, en orange gammal lastbil med skopa formades till att bli en gigantisk man iklädd orange tröja och långt blont hår. Blev först skiträdd när jag såg jätten i mörkret och vågade knappt stanna och än mindre titta mot honom. När jag passerade förbi och småkikade lite så klarnade det lite mer och det var då jag upptäckte att jätten var en kran och skopa....
 
Rekordet slogs dock när Husse från håll observerar ett mindra djur en bit fram på vägen. Tar för givet att det är en katt eller räv, men ju närmare jag kommer desto mer övertygad blir öga och hjärna om att det är en dvärgelefant som springer längs med kanten... När jag passerar förbi så tycker jag mig även se att det typ 40 cm höga djuret har en snabel.... Är fortfarande inte helt övertygad om att jag sett fel men i vilket fall som helst så var passet nu slut och Husse kunde åka hem och sova...
 
Är inte helt övertygad om att jag är ett tillförvitligt vittne i tingsrätten längre. Dels på grund av dessa synföreställningar men även på grund av extremt livlig fantasi... I vilket fall som helst så vart det noll fångade tjuvar, inga påkörda djungeldjur eller andra ingripanden som påkallade Husses yrkesskicklighet att träda i tjänst... 
 
Nu är vi lediga ett par dagar så då passar vi på att vila och träna lite...
 
Må gott!

FÖRHÄXAD

Kategori: Allmänt

Bromsservice erfodras! Stanna omedelbart! Varningstexten på polisbilen hade lyst rätt så många dar så det kändes väl rätt att lämna in rallybilen lagom till att jag åkte på utlandsresa. Nu när jag ånyo trädde i tjänst - något mer solbränd och utvilad - så var bilen tillbaka och Husse därmed glad som ett litet barn på julafton.
 
Min ljuvliga cross country är ju som gjord för mig. När jag sätter mig i den brukar det vara som att stoppa in handen i en perfekt formad handske. Känns som jag kan hantera den under alla förhållanden och toppfarten brukar hamna kring 230 och det får väl anses som okay. 
 
Nu var det ånyo dags att krypa in i "handsken" och ta tag i nattens förväntade actionpass. Lämnade stationen, men kände fan direkt att det var något som inte var riktigt som det ska... Bilen kändes svampig och inte alls med samma tryck i gaspedalen som det brukar vara... Dom skulle ju för fan bara byta bromsar... Inte plocka ut ett antal hästkrafter och skruva loss fjädringen... Tänkte att det kanske var jag som blivit kinkig men han inte fundera på detta allt för länge eftersom akutjobben sällan uteblir särskilt länge i Stora Staden.... 
 
Fick åka på inbrottslarm och kände direkt att bilen och jag hamnat kraftigt på kollissionskurs. Närmade mig en rondell, bromsade ned och skulle ta ny fart och flyga iväg mot äventyret. När bilen vobblat sig igenom cirkulationsplatsen och Husse stampade på gaspedalen så att tårna nästan krampade så var Husses förväntan att vi skulle ta ordentlig fart mot uppdraget. Men va fan! När bilen "drog" iväg så var det nästan samma euforiska känsla som att åka mopedbil i uppförsbacke... What the fuck!!! 
 
Efter vad som kändes som en evighet så var vi uppe dryga 200 och då ville liksom moderskeppet inte öka mer i fart... Kände hur tårarna började välla fram och ville egentligen bara stanna, kliva ur bilen och stampa jättefort i marken med fötterna i frustration. Gjorde ju så klart inte det eftersom vi var på väg på jobb utan fortsatte framåt med arga ögon och mungiporna nedåt...
 
Men vad sitter där? En bit fram på vägen sitter en liten räv. Räven ser extremt ung och välvårdad ut där den sitter mitt i vägbanan. Räven är ju smart så jag tar för givet att den ämnar lämna vägbanan för att undvika sin död nu när moderskeppet kommer skenande som en båt i kraftig sjögång... Räven visar sig antingen vara både blind och döv alternativt ha en dådkraft som överstiger en skenande noshörning.... Rävjäveln sitter kvar varvid hundförarens omtänksamhet för djur tar vid. Börjar tåa lite lätt på bromsen för att kunna bromsa in i god tid men då jävlar.... 
 
Den som bytte bromsar på mitt fordon måste antingen ha missat den kursen på fordonslinjen eller så hyser han agg mot just mig. När jag bara touchade bromsen så slog den väl tvärnit så det bara sjöng om det. Däcken låste sig, utrustningen for all världens väg och Husse satt lika nära ratten som en som övningskör. Vid en snabb blick i backspegeln så syntes bara Arros röv bak i buren och det tog ett tag innan kompassen kommit i balans och Arro hamnat i rätt läge igen...
 
Körde inte ihjäl mig som ni förstår, men blev något överraskad över effekten i min inbromsing. Den enda som inte verkade påverkad var räven för han satt fortfarande kvar mitt i körbanan när polisbilen vobblade förbi... Förbannade räv....
 
Vi överlevde även det och lägger även den upplevelsen i arkivet över upplevda saker som är bra att komma ihåg... 
 
Nu vilar vi lite och sedan kör vi ännu ett nattpass. Ska försöka hantera moderskeppet bättre då så slipper vi hamna i morgondagens dödsanonser... 
 
Må gott!

SNÄLLHET HAR SITT PRIS...

Kategori: Allmänt

Husse tvingar tonårssonen från datastolen och då med det föga motivationshöjande aktivitetsförslaget - promenad med hund. Med dominans tvingas han ut på fysisk aktivitet med sin kära far och för att så snabbt som möjligt hinna tillbaka till den beroendeframkallande spelet så ger han energin i powerwalken en ny innebörd. 
 
Belönar arvtagaren för hans goda insats genom att han får följa med och välja middag i den lokala affären. Grabben är ju lika besatt av köttbullar som av sitt dataspel så med mungiporna uppåt for vi i riktning mot inköpsstället. Bilen parkerades och då med utsikt för Arro i riktning mot den plats där man brukar fästa upp sina tikar och hanhundar medans man handlar. Allt för att alla ska ha så stort utbyte av besöket som möjligt. Husse nöjd för att han aktiverat sin son. Sonen nöjd för att han ska få köpa köttbullar och Arro troligen nöjd för att han får kika in uppbunda tikar.
 
Husses tränade öga observerar dock något som bryter av idyllen i den lilla byn. På marken, vid busshållsplatsen,  har en man intagit en något märklig ställning. Mannen ligger spikrakt på marken och då i så kallat ryggläge. Intill står en något uppjagad man som förser den liggande mannens fötter i högläge...
 
Husse antar att den liggande mannen är sjuk varvid han förpassar sin och tonårssonens kroppar i riktning mot olycksplatsen. Tonårssonen föga imponerad över att speltiden på datan verkar minska mer och mer i takt med att han umgås med sin far. Dominerad som en tryckt hund följer han ändock motvilligt med.... Efter samtal med den andra hjälpsamma samariten så har denne lagt en första diagnos som tyder på hjärtinfarkt alt annan allvarlig skada. Ögonen på den till läget liggandes vågräte mannen tyder på att han dragit vidare till en annan värld eftersom där inte finns en tendens till blinkning eller liv.... 
 
En närmare kontroll visar dock att mannen intagit en för sin kropp alldeles för stor mängd alkohol. Skönt i och för sig eftersom ingen direkt var sådär supersugen på att genomföra mun mot munmetoden. Under det att vi inväntade polis så uppförde vi oss helt emot hundförarnas hederskodex - det vill säga vi var trevliga och hjälpsamma. När så polisen äntligen kom - antar att dom åkte från Haparanda - så hade läget dock svängt en aning gällande den utslagen mannen....
 
Trots att han inte blinkat på en timme så bestämde han sig plötsligt för att försöka ta sig upp. Som en krokodil i en dödsrullning så var han på väg ut i körbanan i stället för att lyckas vrida upp kroppen i sittande läge. Även här bistod son och far med att undvika en trafikolycka för att i stället lyfta upp mannen i sittande läge på en bänk.
 
Snällhet har dock ett pris! När mannens sjögång lugnat ned sig lite och ögonen slutat vridas vertikalt och horistontellt (dock utan att blinka) så fokuserar han på en av sina samariter (typ mig) och uttalar följande:
 
"Du har rånat mig" - "Ge tillbaka mitt medlemskort"
 
Förlåt! Husse något konfunderat över påhoppet, men fick snart klart för mig att jag robbat gubben på ett medlemskort till en idrottshall. Förvåningen över att ha blivit utpekad som kriminell överskuggades av det faktum att detta vrak till man ens hade ett medlemskort i genren idrott.... Mannen gav sig inte utan hävdade bestämt att jag rånat honom... Efter ett korrigeringssamtal med något mer bestämd stämma så ändrade mannen i alla fall inställningen till det hjälpande gänget något - så pass att han övergav stölden av medlemskortet till att jag olovligen tillförskaffat mig hans mobil...
 
Förbannade min otur över ha snubblat över denna något otacksamma man och så öven det faktum att både hud och kläder nu luktade kraftigt av etyl. Lämnade över vraket till en polispatrull och då med erfarenheten att snällhet faktiskt kan ha sitt pris...
 
Nåja! Känns ändå bättre att ha gjort något än inget... 
 
Må gott!

LYDNADSTRÄNING

Kategori:

Under promenaden dyker det upp en hel kolloni med hoppande kaninbarn. Perfekt att kolla av det fria följet o allmänlydnaden. Betyg: 10

Arro nyfiken men följer sin Husse fantastiskt ändå... :)

SHERIFFEN

Kategori:

Stort tack för den fina presenten till Arro. I morgon träder den nya sheriffen i tjänst och då med sitt fina nya halsband.

Tack Arros X-familj!!! :)

TROLLSPÖ....

Kategori:

Att fylla år har ju sina fördelar. Ett nytt trollspö har nu anlänt till magikern Husse. Stort tack till alla som stöder Husses hockeysaga - återbetalningen utdelas vid nästa show i ishallen... ;)

FLOCKEN SAMLAD IGEN...

Kategori: Allmänt

Ovetandes förpassades Arro till sin gamla familj och då enkom för att Husse med familj ämnade fly till soligare breddgrader och då utan den fyrbente hårbollen. Arro till en början något konfunderad över att han från villafönstret observerade Husse förvinna bort med bredsladd och då med en bil fullastad med resväskor och solkräm... Ulven dock som en kameleont för han fanns sig snabbt tillrätta hos sin gamla förare och familj. Det otrogna aset har levt loppan och under en veckas tid käkat Dentastix och gourmemat för att sedan vila sig i form i deras soffa.... 
 
Husse då? 
 
Husse med familj har tillbringat en vecka på sydligare breddgrader. Veckan har inneburit lidandet att bada i 30 graders klarblått havsvatten, 35 gradig luftvärme uppmätt i skuggan samt den otrevligt behagliga 32 gradiga jättepoolen. Veckan har även inneburit att någon annan bäddat, städat och lagat mat till Husses flock vilket har gett Husse oförtjänt mycket tid till att sola, bada, tävla och träna.
 
Mattis och hennes bror har oxå tävlat i samma grenar som Husse och hans tonårssöner. Skillnaden mellan syskonen och Husse med söner är inte talangen utan snarare tävlingsinstinkten. Mattis och hennes bror tycker utförandet och leken är det viktiga medans vi övriga finner vinsten mer behaglig. Är då inte alla tre tävlingsinriktade i samma lag så uppstår vissa problem eftersom endast ett lag kan vinna. Vet inte hur många gånger mattis avvisat familjemedlemmar ur poolområdet och då för vad hon beskriver som "osedvanligt olämpligt uppträdande".
 
Även områdets bad/livvakt kartlade dom tre musketörerna och då troligen i kartotekets sida över "idioter". Fast jag vill nog säga att skyltningen över området var något bristfällig för inte skulle väl vi - moralens väktare - bryta mot säkerhetsföreskrifterna över poolområdet??? Hur kan man göra stenmurar intill poolen om man INTE för göra volter och dyka därifrån? Om man nu inte får det så borde man väl åtminstonde kräva att det finns förbudsskyltar i anslutning till klippblocken... I vilket fall som helst så innebar veckan ett antal samtal mellan arga ögon och stelt pekfinger från ena parten och oskyldiga rådjursögon från motparten....
 
Efter en jobbig hemresa så var det dock idag dags för veckans höjdpunkt. Arro!!! I dag skulle han komma hem till oss igen efter en veckas frånvaro. Har ju tänkt på honom hela veckan och då varje dag eftersom hotellets tema var bamse och hans vänner. I det gänget finns ju figuren "Vargen". Vargen är ju för fan en kopia av Arro och hade jag inte vetat att det var en människa i dräkten så hade jag ju gissat på att Arro hade en kullbrorsa på väldigt sydliga breddgrader.
 
Ville krama, brottas och klia Vargens öron, men skippade det eftersom det fanns en uppenbar risk att arrangören hade stämt Husse för sexuella trakasserier. Nöjde mig därför med att bara kärleksfullt titta på Arros look-alike och då med förhoppningen att det åtmindstonde var en kvinna innanför dräkten....
 
När så Arro äntligen kom på besök så kunde man helt klart se förvirringen i den svarta kroppen. Arro ömsom sprang till mig och ömsom tillbaka till sin gamla Husse. Borde ju varit glad över att det fungerat så bra under veckan, men är ju mentalt störd så istället blev jag svartsjuk... När så X-husse med familj ämnade lämna så kidnappade jag för säkerhets skull Arro och låste in honom i min bil. Allt för att slippa förnedringen att se när aset skuttade iväg för att åka "hem" till sin gamla familj...
 
När X-husse väl åkt så var allt som vanligt. Hårbollen och jag drog på promenad, la lite korta spårupptag och var så där allmänt grabbiga som två kompisar kan vara... Efter att jag även dragit ut hundenhetens tröttaste brottsbekämpare på en rollerbladestur så kan jag nu se att han ligger utslagen och medvetslös på mattan nedanför här....
 
Nu är vi lediga i en dag till och sedan börjar vi jobba igen. Känner mig grymt laddad att ta tag i jobbet igen och då med förhoppningen att detta kvartal fånga mer tjuvar än vilda djur. Förra kvartalet vart det ganska jämt i den kampen. Grep väl typ 7 banditer medans vi även jagade ikapp en grävling, en igelkott, en hare och även hade korn på ett par rådjur... 
 
Än en gång! Ett stort tack till Arros X-familj för att ni tagit hand om mitt gosedjur.
 
Må gott!

VATTENLEK!!!

Kategori:

185 hk, 30 grader i havet - ser inget hinder till att INTE prova dessa uppradade leksaker...

SEMESTER???

Kategori:

Semester med familjen zoo är ju allt annat än vila o uppladdning inför kommande mörka höst o vintersäsong.

Att åka med två tonåringar som har tävlingsinstinkt, retlighet och dåliga ramar gällande uppförande vid förlust har både positiva och negativa för/nackdelar.

I stort sett varje dag så har flertalet av familjemedlemmarna blivit avvisade från poolområdet på grund av olämpligt språkbruk, våldsamma tendenser eller allmän dryghet. Är det inte mattis som fått nog så är det badvaktens arga ögon som gjort att någon fått ta en liten vila för att komma i balans...

Senast idag tålde "någon" inte tävlingsandan varvid mattis fick nog och ombad samtliga att lämna tävlingsarenan och ta time-out på hotellrummet....

Nåja! Spelar vi något i typ 60 minuter så har vi i alla fall extremt kul i 40 av dom... Nu är det snart nedräkning och dags för hemfärd till vardagen igen. Alla saknar Arro så det ska bli riktigt kul när vi ånyo får krama, klappa, brottas o mata honom med Tom o Jerrykex igen.

Svårt att inte tänka på lakritstrollet fastän vi är här eftersom hans kullbrorsa verkar jobba extra oå hotellet och då som "Vargen" i Bamseklubben.

Den svarta "Ulven" är ju en kopia av Arro. Dock med skillnaden att Arro reagerar när jag visslar på honom...

I kväll blir det ånyo en tur ut på stan för att inta en god middag i trevligt sällskap o i morgon ryktas det om fallskärmsåkning efter båt o lite vattenskoter... Nice!!!

Må gott!

LEDIG VECKA!

Kategori:

Arro njuter just nu av ledighet tillsammans med sin gamla familj. Ryktesvägen har jag hört att han har det toppen och att han skäms bort ordentligt.

Eftersom jag vet att lakritstrollet har det toppen så kan även Husse koppla av. Solsemestern erbjuder allt man kan önska gällande sol, värme, bad, tävlingar o god mat så allt är på topp. Trots allt längtar alla efter hårbollen så när det väl är dags så blir det grymt kul att komma hem till vardagen igen...

Lägger in en bild o då mest för att suktas o skapa lite avundsjuka! ;)

Må gott!

INTE SOM JAG TÄNKT MIG...

Kategori: Allmänt

Ånyo arbetspass och en stor önskan från förmannen i patrullen om att team Arro/Husse skall göra skillnad i statistiken gällande kampen mellan det goda och onda. Sista tiden har ju teamet gripit en hel del, men tyvärr inte på så många jobb där den fyrbente varit den avgörande länken. Näe! Snarare är det Husses listighet, snabbhet, erfarenhet.... ehhhh eller tur som gjort att banditen hamnat i en av staten ägd cell än att Arros pussvänliga nos fällt avgörandet.
 
Medans Arro vilade gott i sin bil så utspelades en fars två våningar ovanför hans bil. Husse och ett antal andra polisjägare hade en genialisk plan som gick ut på att fånga in en lite halvfarlig filur. Planen var galant och innebar att vi skulle smyga oss osedda fram mot fastigheten och sedan med snillrikhet lura oss in till berörd person för att därefter helt enkelt fånga in honom....
 
Det fanns en viss farlighet hos berört jaktoffer, men gruppen av jägare hade täckt upp det mesta med huvudplaner och reservplaner så här fanns ingen oro för upptäckt och misslyckanden. Men det började väl inte så bra eftersom ett visst missförstånd gällande vilket hus den farlige bodde i. Det slutade inte bättre än att vi parkerade typ under hans balkong, gick förbi hans fönster åt alla håll och kanter innan vi kom på att vi nog var på väg till fel hus... Det fanns dock mycket humor i denna polisgrupp så efter ett litet fnitter så var vi på rätt adress och då förhoppningsvis utan att berörd person sett den förvirrade gruppen poliser som vandrade runt i området...
 
Offret dock mycket rutinerat visade det sig. När dörren öppnades så dök där upp en gigantisk man med en kniv lika stor som ett samurajsvärd. Mannen mycket utåtagerande när han gick emot sin fiende (oss) men detta fanns med i planen. Vi hade en plan för detta scenario, men objektet för planen hade även han en B-plan. Med skidglasögon över ögonen och nu med kniven vänd mot sig själv vände han åter in i sitt bo för att därefter stänga och låsa sin dörr.... 
 
Kvar utanför stod dom poliser som inte tänkt på att använda skidglasögon och hostade frenetisk över all pepparspray som for runt i trapphuset.... Hmmm. Bara att kalla in dom duktiga proffsen och svälja förnedringen över att ha blivit blåst på ära och berömmelse. Efter förhandling och annat proffesionellt tjafs så fick berörd person äntligen den vård han behövde.  
 
Sammanfattning över Husses insats: 
- Bli hotad med kniv
- Bli pepparsprayad
- Stå som ett fån och kolla på insatsstyrkans jobb.
- Bära material tillbaka till bilen.
 
Insatsen blev enormt stor till slut och jag tackar mina lyckliga stjärnor att han som var sheriff för insatsen är mer än duktig. Ledsen som en blöt hund lastade jag in mig själv och drog från platsen och då med ett något mer stukat självförtroende... 
 
Men som sagt! I detta jobb får du alltid nya chanser så det är bara att ta nya tag. Kanske ska se till att bara va på jobb där Arro kan hjälpa till.
 
Må gott!

TRÄNING GER FÄRDIGHET!

Kategori:

Förmålssök i mysig parkmiljö. Arro hittar utlagda tändstickor, mynt o tandpetare o gör jobbet väldigt bra. Provar även spår på grus, men Arro verkar inte ha samma plan som jag eller så är han bara förkyld... Hundjävel!!!