Polishunden Arro

Den snabba utvecklingen av bilteknik har gjort att Husse nödgas skicka bilen till verkstaden när fel har uppstått. Det Husse varit kapabel att sköta själv gällande bilen har typ varit att betala försäkring o skatt, tanka, fylla på spolarvätska, fylla däcken med fräsch aerosol samt det så tålamodsprövande momentet att byta glödlampor.

 

Flertalet av dessa moment har löst sig ganska snabbt och enkelt sånär som på glödlampsbytena. Momentet har tagit tid, inneburit skärskador på hud, svett samt en och annan uttalad förbannelse riktad mot fabrikatören. När så bytet äntligen fullbordats och fordonet tagits ut på en testtur så känns det ändå som att något blivit lite fel. Eller ska ljusstrålen peka snett uppåt åt höger? Typ som att du försöker belysa charterplanens inflygningsväg.

 

Eftersom det även dykt upp ett något knepigt ljud från bilens framparti så beslutade Husse att det var dags att anlita utbildat folk som tar betalt för att ordna fel som uppstått på fordon. Poliser är av naturen snåla så uppdraget gick till en av byns lokala verktygshus. Ombad dem kolla de konstiga ljuden från bilens framparti samt om möjligt rikta om stjärnkikarens ljus till att belysa bilvägen istället....

 

Inga problem kompis!!! 

 

När jag så hämtade bilen igen så hade Husse nya hjullager, men i övrigt så kunde man inte se att strålkastarna var felriktade. Nähe tänkte jag och åkte glad och lycklig iväg. Denna gång något mer fattig men ändå övertygad om att oddsen ökat för att besiktningen nu skulle gå avsevärt mycket bättre... Skickade mattis för att charma den manlige kontrollanten på bilprovningen, men se på fan... Det visade sig vara en kvinnlig kontrollant så där föll den chansningen.... Något fattigare lämnade mattis bilprovningen med körförbud och nedslag på bland annat belysningen. Svårt att förneka detta när framlampan belyste kontrollantens ansikte när denne stod på sidan av bilen.... Fuck!!!

 

Bestämde mig för att anlita en mer fabriksanpassad verkstad och så blev fallet. Fick till och med en egen servicetekniker och jag antar att detta har att göra med att man ska va mentalt förberedd redan från början på att det kommer att bli dyrt som fan. Han knappt lämna verkstaden innan telefonen började glöda.... Jajamän! Lika säkert som att Husse aldrig kommer att vinna på Triss så var samtalet från verkstaden.... 

 

Min personliga servicetekniker tog rejält med luft innan han rablade upp dom fel han hittat bara av att hissa upp Husses transportmedel:

 

Glapp i länkarm och styrstag.

Sönderbrutet fäste till höger framlyse. 

Avgasupphängning sönderrostad.

Framdäck i urusel kondition.

 

Han kunde inte förstå hur den första verkstaden missat detta eller ännu värre - hur bilprovningen missat detta vid deras kontroll. Matt och sittandes i fosterställning mottog jag budskapet som verkstadens GUD nu förmedlade...

 

Lägg därtill den vanliga servicen jag beställt så fattar ni att detta inbokade besök kommer att bli dyrt. Försökte dominera teknikern och skjuta upp reparationerna, men är man dokumenterat konflikträdd så innebär ett mothugg från motparten att planen går åt helvete. Satt till slut som en rapande papejoja i telefonen och godkände allt han ville laga.... 

 

Klockan 15 idag skall fordonet lösas ut. Funderade på vilken bank jag och Arro skulle råna för att kunna betala alla reparationer, men kom ju på att vi fått ett tillskott i kassan från Staten. Prisa skatteåterbäringen - det är ju precis detta jag ville använda dom stålarna till....

 

Må gott!

Husse upplärd av sin far hur fiske skall gå till. Husses far tog med son och familj på husvagnstur där fiske var resans höjdpunkt. Här rådde enkelhet i form av naturcamping vid rofylld ort och då rejält nära mindre sjö eller tjärn för att då slippa ödsla onödig kraft på att ta sig TILL själva fisket. 

 

Såhär i efterhand måste jag nog medge att förutsättningarna för att fånga fisk rent utrustningsmässigt verkligen fanns. Här fanns allt från flugspö, kastspö och metspö till pilkningsutrustning och burar för kräftfiske. Med cigaretten tight i mungipan jobbade Husses far friskt med utrustningen men så vitt Husse kan minnas så bärgades aldrig någon fisk....

 

I vilket fall om helst så lades ju en rejäl grund för hur fiske skall gå till och när så Husses äldsta son visar intresse av att föra traditionen vidare - ja då vill ju sonens fader självklart föra arv och tekniktips vidare... Sonen har ju ändock redan upptäckt att utrustning och tradition sällan leder till själva fångsten. Detta då han varit med när vi försökt fiska längs med extremt långrund strand, glömt fästa linan i kastspöet samt ej observerat att vi haft napp på kroken förräns vi packat i hop och gått hem.... Självklart har det väl inte underlättat att den medhavda vovven jagat drag och flöten under det att fisket pågått eller att han under obevakat tillfälle stulit maskburken. Trots alla missöden så har dock intresset hos sonen vuxit sig starkare och vad vore då inte bättre än att boka in en liten fiskeresa...

 

Sagt och gjort! I Husses förberedelser låg följande viktiga punkter:

 

1  Rätt fiskeort kontra vilken typ av fångst vi ville fiska upp.

2  Stuga. Gärna då med dusch och toalett, men så länge det finns inom gångavstånd så må det va okay.

 

Efter nogrant kartläggande av ovan punkter så presenterade Husse ett par tänkbara alternativ. Son och Mattis dock klart tystlåtna varvid jag påpekade att jag skulle göra allt för att toa och dusch skulle finnas i stugan och inte i nära anslutning. Mattis och son fortfarande tystlåtna och av minspelet att röja så fanns här fler tvivel än  just toa och dusch.

 

Det framkom relativt snart att det man hade tänkt sig var följande:

 

Känd hotellkedja där rummet skulle innehålla bad, dusch och TV.

Frukostbuffé var ett krav.

Inga utflykter/fisketurer under EM semifinalerna i fotboll.

 

Jaha!!!! Vad ska man säga... Under den tid Husse fick hänga med sin far så var man relativt glad om farsan lykades vrida husvagnsantennen så pass att man såg att det var en människa under Rapportsändningen. Nu skulle man ha bubbelbad, frukostbuffé samt slippa bädda sin säng när man väl lämnade sitt rum för att köpa fisk i hamnen....

 

Man är ju inte direkt man i sitt hus så följande upplägg kommer nu att föras vidare till nästkommande generation av familjen zoo:

 

Femstjärnigt hotell.

Halvpension ( så att man kan på ut o äta på restaurang efter sin middagslur)

Medhavd fiskeutrustning men ändock en peng över för att kunna köpa fisk i hamnen utifall att det skulle regna ute och fiskestunden då uteblev.

 

I vilket fall som helst! Kul ska det bli och vem fan tackar nej till att bo på hotell. :)

 

Må gott!

Spårmässigt har det ju gått lite sådär småtrögt när det gäller team Arro o Husses förmåga att spåra upp kriminella element och återföra dem till rätt vårdinstans. Arro verkar ju vara av den bestämda uppfattningen att det minsann är lika roligt att spåra rådjur och räv såsom tatuerade otäckingar med fel inställning gällande vett o etikett, etik o moral.

 

Det råder heller inga tvivel om att det verkligen är däggdjur ur fablernas värld han uppskattar eftersom Husse fått detta bekräftat vid ett flertal tillfällen. Bland annat observerade en polispatrull Husse sprinta fram i skogen på jakt efter mopedtjuvar. En minut innan Husse passerade polispatrullernas observationsplatser så sprintade ett rådjur förbi... När detta observerats på tre platser så förstod även den adrenalinstinne föraren att det nu blivit kraftigt fel.... Gäller dock att tänka positivt och i detta fall var det nog att jag höll jämna steg med ett flyktande rådjur. Poliserna på plats dock inte lika uppskattande....

 

Eller den gången när Husse ämnade rädda liv men där Arro efter en längre spårtur var framme vid spårslutet och i full färd med att försöka ta sig in i det smala rävgrytet. Husse vid detta tillfälle mindre glad eftersom han var sönderriven och blodig efter ett antal resor genom taggisar och spretande trädgrenar... Valde ändock att tänka positivt och i detta fall att rävgrytet låg så pass nära en väg att det var en minimal risk att Husse skulle gå vilse trots att han förlagt sin fina GPS.

 

Men så en dag händer det ju bara... Har lagt enorm tid på att få målbilden rätt genom att få vargen nogrann och vårdande i spårupptaget. Vill ju tro att det blivit bättre, men vet samtidigt att jag haft bakslag såvida inte den människa jag spårat blivit ett med naturen och konverterat till att bli en Turkisk bergsget. Nåja - vill ju vara positiv så jag väljer den inriktningen i stället för att sur och vara bitter... 

 

Efterlyst person!!! Man med vaneförställningar, extrem förföljelsemani och beväpnad med kniv skuttade iväg när polisen kom för att erbjuda honom tvångsvård. Husse dock listig eftersom han vet att tiden är viktig när någon flyktar iväg med lite adrenalin varvid Husse redan börjat åka mot platsen IFALL den utvalde lyckas fly....

 

Slutföremålet har nu ca 7 minuters försprång och det sista Husse får höra innan han och Arro drar iväg är att om någon höjer rösten mot den eftersökte så går han upp i varv och blir tio gånger aggressiverare och troligen då även våldsam och användande av sin kniv... Jippie!!! Nåja - adrenalinen är ju allt i detta jobb och den kicken man söker så "let´s go..."

 

Efter någon kilometers spårning så märker jag på Arro att vi är väääääldiiiigt nära den vi spårar. Vill ju inte hamna i något bakhåll utan tar in Arro i kort lina och gör mig beredd på att använda arsenalen av hans tänder, min pepparspray och i värsta fall även lite självlärd kampsportsbeteende....

 

Trettio meter framför mig ser jag vårt "offer" och han ser även oss. Vill berömma och puscha Arro för att han spårat bra och på så sätt få honom att växa inför nästa uppdrag. Detta står dock lite i motsatsförhållande till hur man skulle behandla den anträffade vid kontakt - det vill säga att tala lugnt och sansat... Ja det står ju för fan helt i motsatsförhållande till hur psyksjuka hundförare dominerar sina fångar när vi träffar på dom under spårning. Bestämmer mig för att undvika knivslagsmål genom att vara lite kommunikativ och se på fan - det fungerarade..... Fången brusar upp ett par gånger men lugnar ned sig då Husse fejkar och låtsas vara pedagogisk. 

 

Nu sket sig ju planen med att bygga upp Arros självförtroende vad gäller spårandet, men å andra sidan slapp vi ju ha ett klassiskt knivslagsmål i skogen.... Väljer som vanligt att se det positivt och då att fången blev infångad, ingen blev skadad och att Arro spårat upp en person. YESSSS!!!

 

Må gott!

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingressen talar sitt tydliga språk. Husse är något förvirrad, impulsiv och till och från även temperamentsfull. Detta har sista dagarna tagit sig utryck i att han startat och lagt ned två Arro-sidor på facebook eftersom det enligt honom själv varit "teknikstrul". 

 

För den utomstående har det nog varit mer klarlagt att det inte handlat om tekniken utan mer om att han som slagit på tangenterna ej riktigt tänkt till utan mer agerat på känsla. I vilket fall som helst så gör vi nu en omstart och då med att Polishunden Arro fått en alldeles egen blogg....

 

Skribenten vet sedan tidigare att det finns ett visst intresse av att följa en polishunds vardag eftersom han sedan tidigare avhandlat lite händelser i bloggform gällande polishunden Areks framfart i den kriminella världen. En viss skillnad finns dock mellan Polishunden Arek och dennes arvtagare Arro. För att inte fylla 25 sidor med skillnaden så redogör jag nedan lite i korthet punkter jag ser som väsentliga skillnader:

 

POLISHUNDEN AREK

500 gripna, anträffade och omhändertagna personer.

Respektingivande, osocial och extremt dominant.

Född till att vara polishund och då med sinnen lika extrema som Spindelmannens.

 

POLISHUNDEN ARRO

1 och en halv gripna personer.

Extremt social och ser enligt grannarna så himla snäll ut.

Ej född till att vara polishund utan mer till att vara livsnjutare på en solig tomt.

 

Jag måste dock ge Arro det att han kan växla från att vara kattunge till att en sekund senare, dock med snälla ögon, sitta i fullbett. Mestadels då utan att det egentligen finns behov av krokodilbett i just den situtationen. Under de månader jag haft arvtagaren så har han bitit lika många som Arek bet under alla sina år som polishund. På Arros meritlista finns bland annat:

 

Bett i revbenshöjd - höger sida. 

Bett i vänster arm.

Bett i höger arm. (Detta i Husses då Husse puttade bort en verbalt stökig individ)

Bett i könsorgan.... Kommentarer överflödiga....

 

Polishunden Arro är dock en riktig lurifax. När vi jobbar skarpt drar han ut mig på äventyr kan jag lova. Han spårar rådjur och hittar på egna fantasispår som är extremt trovärdiga och långa. Flera gånger har jag i min förtvivlan kontaktat chefshyllan för att bli av med den förbannade hunden. Med kläderna på sniskan, svetten rinnande och med en halv tår i ögat har Husse förnedrat sig inför de styrande. Berättat om hans fasoner och mina begränsade möjligheter att rädda världen medans den svarte lilla djävulen suttit bredvid med sina ko-ögon. Cheferna har tagit mina problem på allvar - i alla fall dom 5 första gångerna - och låtit mig gå på extradressyr. Här har man testat det falska aset i alla former och då har lurifaxen gjort allt perfekt. 

 

Detta har ju gjort att Husse är svartlistat på enheten medans Arro är hyllad till skyarna....

 

Har mer och mer förstått att det är min gamla hund, Arek, som tagit sig tillbaka från hundhimlen och på detta sätt hämnas på mig för att jag lät honom vandra vidare och slippa sina smärtor. Det måste fan vara så att Arek är tillbaka i Arros kropp och nu djävlas för fullt med sin gamla Husse.... När tårarna torkat och förståelsen för att hundförarkarriären tagit sig denna vändning så har jag lärt mig att verkligen älska det svarta trollet. Han är ju så extremt härlig trots att han är en riktig polishundspajas.... Har förlikat mig med det faktumet att det i framtiden troligen är jag som kommer att få gripa själv medan min gode vän mest är med som sällskap....

 

Skämt åsido. Det är inte samma typ av hund men vi fortsätter träna, träna och träna. Förhoppningsvis lossnar "proppen" och tjuvarna börjar att hagla in i teamets nät igen. 

 

Vem fan är Arro då? Jo han är snart 6 år, svart och har alla klådor och allergier man kan ha. Trots medicinering, kli och klådor så är han en fantastisk individ. Han är otroligt charmig, social och av någon oförklarlig anledning verkar han älska sin nya Husse. 

 

Vill ni så är ni välkomna att följa våra äventyr och bestyr på denna sida.

 

Må gott!